Asknätfjäril

Asknätfjärilen (Euphydryas maturna) tillhör en av våra mest sällsynta dagfjärilar. Den förekommer i skogstrakter längs hyggen och skogsbilvägar med värdväxterna ask och olvon som är larvens föda. Den har tidigare haft en större utbredning men dess kraftiga tillbakagång sammanfaller med 1950- och 1960-talens stora nedläggningar av mindre lantbruk i skogsbygder. Asknätfjärilen klassas som starkt hotad (EN) i Sverige enligt ArtDatabanken. Den är fridlyst och omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv. Arten förekom tidigare i Skåne och Blekinge samt i ett band från östra Värmland över Dalarna till Roslagens kust i Uppland. Idag finns den endast kvar i Norrtälje och Lindesberg kommun.

Norrtälje Naturvårdsstiftelse startade 2003 projekt Asknätfjäril vilket syftar till att bevara den starkt hotade asknätfjärilen genom att upprätthålla och återskapa de livsmiljöer som är avgörande för artens fortlevnad. Målet med projektet är att ge en klar bild över beståndets storlek och utbredning i länet samt att säkra artens långsiktiga överlevnad.

Asknätfjärilen återupptäcktes i Stockholms län, närmare bestämt i Norrtälje kommun, så sent som 2001 efter att ha befarats varit utdöd i 14 år. Stockholms län har ett stort ansvar när det gäller asknätfjärilen eftersom större delen av förekomsten i landet finns i Norrtälje kommun. Länsstyrelsen i Stockholms län har därför, från och med 2005, gett stiftelsen i uppdrag att bland annat årligen inventera de idag kända förekomster i Norrtälje kommun inom ramen för Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). Idag sträcker sig asknätfjärilens förekomstområde grovt sett från Stockholms läns västra gräns norr om Aspdalssjön i Edebo socken söderut till Norrhenninge i Ununge socken.

Under åren har populationsstorlekarna varierat en del. Variationen kan bero på faktorer som angrepp av den artspecifika bracktekeln (Cotesia acuminata) vilken ökar explosionsartat när det finns många larvkolonier eller torka eftersom larverna är mycket uttorkningskänsliga. Variationen kan också bero på älgbete då larvernas värdväxter ask och olvon är begärlig föda för älgen eller askskottsjukan vilken är en för Sverige relativt ny svampsjukdom av okänt ursprung samt även gynnsamt alternativt extremt dåligt väder under asknätfjärilens parningssäsong.

2011 inventerades inte alla lokaler i förekomstområdet utan endast ett urval om 17 lokaler. I urvalet har faktorer som bland annat stora lokaler med långa förekomstserier, lokaler inom Natura 2000 områden, tidigare röjda lokaler, lokaler som ska röjas samt lokalernas geografiska läge beaktats. Inventeringen gjordes av Elisabeth Hedin tillsammans med konsulterna Jan-Olov Björklund, Jannes Natur & Miljö AB och Nina Söderström, Söderströms Natur- och Kulturvårdstjänst. Vid årets inventering noterades 285 larvkolonier på de 17 utvalda lokalerna. Resultatet visar att antalet larvkolonier minskat med drygt 41 procent jämfört med 2010. Årets resultat är det sämsta hittills och är närmast att jämföra med 2005 års resultat då totalt 318 larvkolonier noterades på dessa lokaler. Som mest har 1 214 larvkolonier noterats på de 17 lokalerna vid 2008 års inventering.

Under 2011 har stiftelsen även utfört biotopförbättrande åtgärder på ett tiotal lokaler i förekomstområdet.
Åtgärderna har bestått av att röja lövsly och granplantor som hotar att växa igen över asknätfjärilens värdväxter ask och olvon. Konsult Jan-Olov Björklund, Jannes Natur & Miljö AB utförde röjningarna. Till och med 2012 arbetade Elisabeth Hedin med projektet.
asknatfjaril

Tillbaka till Arter